Informationen OM VÅLD är hämtad från SKR

Mäns våld mot kvinnor

Johnér Bildbyrå AB har sponsrat Somaya med bilden. (Personen på bilden har inte med innehållet att göra.) Johnér Bildbyrå AB har sponsrat Somaya med bilden. (Personen på bilden har inte med innehållet att göra.)

På en global såväl som en nationell nivå har mäns våld mot kvinnor definierats som ett utbrett folkhälso- och samhällsproblem som utgör ett allvarligt hot mot kvinnors och barns hälsa, välbefinnande och liv. Enligt FN befinner sig kvinnor världen över i en position av kroppslig utsatthet i det offentliga såväl som det privata och mäns våld utgör ett hot mot kvinnors kroppsliga och sexuella integritet.

 

Under 2010 anmäldes 27 200 fall av misshandel mot kvinnor i Sverige och i en majoritet av fallen är förövaren en person som kvinnan har någon form av relation till. Cirka 17 kvinnor mördas varje år av en närstående man och i mer än hälften av fallen finns det dokumenterade uppgifter om att mannen tidigare har misshandlat, hotat och brukat våld mot kvinnan.

 

Dagligen anmäls även 46 fall av sexualbrott mot kvinnor, varav hälften av dessa rör våldtäkt eller våldtäktsförsök och en överväldigande majoritet av brotten sker inomhus av en person som kvinnan är bekant med eller har en relation med.

Många av dem som utsätts för våld i en nära relation upplever känslor av skuld och skam, och få söker vård för sina skador. Brottsförebyggande rådet räknar med att endast vart tionde fall polisanmäls.

 

Bakgund och forskning

Sedan 1970-talet har den svenska kvinnorörelsen aktivt drivit frågan om mäns våld mot kvinnor och därigenom bidragit till att lyfta frågan ut ur den privata sfären och in på den politiska dagordningen. Under 1980- och 90-talen har en mängd studier och forskning om mäns våld mot kvinnor vuxit fram och det finns ett ökat intresse och ett behov av kunskap kring dessa frågor.

 

Forskningen och kvinnorörelsens kamp har i stor utsträckning bidragit till att påverka och förändra den juridiska synen på våld mot kvinnor. Sedan 1982 betraktas våld mot kvinnor i nära relationer i juridisk mening som ett samhälleligt problem som faller in under allmänt åtal och 1999 infördes även den unika brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning. Detta innebär ett juridiskt erkännande av de olika former av våld som riktas mot kvinnor av män de lever, eller har levt, i en äktenskapsliknande relation med. Rubriceringen syftar till att se de enskilda våldshandlingarna i ett större sammanhang och därigenom skärpa straffet för systematiska och upprepade kränkningar som var för sig relativt lågt straffvärde (exempelvis hot, misshandel, hemfridsbrott och ofredande).

 

Det finns en mängd statistik och kunskap om mäns våld mot kvinnor i Sverige idag, bland andra Brottsförebyggande rådet (Brå) och Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK)har gett ut ett flertal publikationer och statistiska sammanställningar. Det bedrivs även akademisk forskning på området och beroende på disciplin och teoretiska utgångspunkter presenteras olika typer av förklaringsmodeller - individuella, kulturella eller strukturella.


Huvuddelen av svensk forskning tar dock, i likhet med politiska utredningar och samhälleliga satsningar, sin utgångspunkt i att sociala och ekonomiska orättvisor mellan könen är en grundläggande orsak till förekomsten av mäns våld mot kvinnor.

 

Det finns en utbredd missuppfattning om att det är en viss typ av män som brukar våld, men det finns ingen entydig forskning som visar på detta, utan omfångsundersökningar visar snarare att mäns våld mot kvinnor är mycket vanligt förekommande och är någorlunda jämt fördelat över olika samhällsskikt. Däremot visar statistik från Brå att i fall med dödligt våld mot kvinnor i nära relationer så kännetecknas gärningsmannen många gånger av låg social status eller psykisk sjukdom.

 

SKR har en feministisk utgångspunkt och tolkar därigenom mäns våld mot kvinnor huvudsakligen som ett uttryck för en maktordning mellan könen i samhället. De strukturella sambanden synliggörs inte minst på ett globalt plan, då mäns våld klassas som en av de främsta hälsofarorna mot kvinnor världen över (FN). Bristande jämställdhet och kulturella föreställningar om kön och genusrelationer är en förutsättning för uppkomsten av mäns våld mot kvinnor. De strukturella förklaringarna kan sedan förstärkas av individuella och kontextuella förklaringsfaktorer som agerar utlösande och/eller förstärker kvinnans utsatthet.

 

Ojämställdheten finns inbyggd i vårt samhälle. Alla måste vi förhålla oss till den, oavsett om vi lever i hetero- eller homosexuella förhållanden. Män som brukar våld är inte nödvändigtvis "avvikande" och det går därmed inte att på förhand avgöra vilka män som är tänkbara våldsverkare eller vilka kvinnor som riskerar att drabbas av våld.

 

Prostitution och sexköp

Mellan 600 000 och 2 miljoner personer över hela världen faller varje år offer för människohandel, enligt FN. Handeln gäller framför allt sexuell exploatering av kvinnor och barn. Ofta utgör den en del av finansieringen av organiserad brottslighet och den är alltid beroende av efterfrågan – män som köper sex.

 

Sexköpslagen
I Sverige är det straffbart att köpa sex men inte att sälja. Läs mer om sexköpslagen och Regeringens utvärdering av förbudet här: http://www.sweden.gov.se/sb/d/12634/a/149142.

 

Det svenska förbudet mot att köpa sexuella tjänster är både en markering i var skulden bör ligga, och ett verktyg för att bekämpa prostitution. 1 av 13 män i Sverige uppger att de har köpt sex, enligt Regeringens utvärdering, en lägre andel än innan sexköpslagen kom till.

 

SKR vill att den svenska sexköpslagen förstärks så att förbudet även gäller sexköp utomlands. SKR driver också att personer som köpts i prostitution ska få brottsofferstatus och ha rätt till skadestånd och annan kompensation.

 

SKR ser också att åtgärder för att motverka sexköp och prostitution måste bättre inkludera eller särskilt rikta sig till hbt-personer, vars erfarenheter av prostitution ofta osynliggörs. Det gäller lagstiftningen såväl som stödjande och förebyggande insatser.

 

Att köpa sex
Köparen kan aldrig säkerställa att den han köper sex av inte lever under hot eller tvång. Men även om prostitution inte alltid sker som en del av människohandel, är att köpa en annan människas kropp alltid en kränkning, oftast av en redan utsatt person. Att köpa sig tillgång till en annan människas kropp, vare sig det görs på gatan, på Internet eller i något annat sammanhang, handlar om att utnyttja någon som befinner sig i ett maktunderläge eller en beroendeställning. Ett maktunderläge kan vara kopplat till maktordningar baserade på kön, etnicitet, sexualitet och klass.

 

Olika former av prostitution
Prostitution kan delas upp i gatuprostitution, inomhusprostitution och Internetprostitution.

Internetprostitution, d.v.s. där säljare och köpare fått kontakt via Internet, är den form som tydligt ökar, särskilt bland unga. Att ha och köpa sex mot ersättning blir mer och mer accepterat och normaliserat bland ungdomar. Här finns både morgondagens sexköpare och de som riskerar att fastna i prostitution.

 

Före och efter prostitution
Förarbetena till den så kallade sexköpslagen och den forskning som finns visar att den överväldigande majoriteten, inklusive i Sverige och i jämförbara länder, befinner sig i prostitution på grund av tvingande omständigheter som typiskt sett inkluderar sexuella övergrepp som barn eller allvarlig försummelse, hemlöshet, fattigdom, rasism och könsdiskriminering.

 

Oavsett land och form så orsakar prostitutionen samma typ av posttraumatisk stress som den hos krigsveteraner, tortyroffer, samt våldtagna och misshandlade kvinnor. 89 procent av prostituerade personer som tillfrågades om vad de mest av allt behövde svarade "att lämna prostitutionen", men kände att de inte kunde det. Prostitution hindrar ofta dem som befinner sig i den att fullfölja andra livsalternativ.

 

SKR vill se ett förbättrat stöd till personer som vill lämna prostitution.

 

Prostitution är en form av mäns våld mot kvinnor
Majoriteten av köparna är män och majoriteten av de prostituerade är kvinnor och SKR anser att prostitution är en del av mäns våld mot kvinnor.

 

Kvinno- och tjejjourernas roll
SKR:s kvinnojourer erbjuder stöd och skydd åt våldsutsatta kvinnor. Bland dessa finns kvinnor med erfarenheter av prostitution.

SKR:s tjejjourer och andra medlemsorganisationer såsom 1000 möjligheter och Novahuset har kontakt med unga tjejer, killar och transpersoner som har sex mot ersättning, inte sällan som en del i ett självskadebeteende.

Sexuellt våld

Det sexuella våldet är en av de vanligast förekommande typerna av våld som riktas mot kvinnor, både inom och utom nära relationer. Den svenska sexualbrottslagstiftningen skärptes år 2005, bland annat genom att handlingar som tidigare klassades som sexuellt utnyttjande nu rubriceras som våldtäkt. Det kan till exempel röra sig om utnyttjande av en person som befinner sig i hjälplöst tillstånd genom berusning, sömn, medvetslöshet med mera.

 

Skuld- och skamkänslor gör att få anmäler
Mörkertalen kring sexuellt våld är dock fortfarande stora även om anmälningsfrekvensen har ökat. Brottsförebyggande rådet räknar med att så lite som 10-20 procent av alla sexualbrott i Sverige polisanmäls. Detta beror främst på att erfarenheter av sexuellt våld oftast kan upplevas som svåra att tala då brottet ofta är djupt integritetskränkande och nära förknippat med skuld- och skamkänslor.

 

Trots att majoriteten av sexualbrotten begås i den privata sfären av en man som kvinnan känner är anmälningsfrekvensen betydligt högre för sexualbrott som begåtts av en helt obekant gärningsman på offentliga platser. Många kvinnor väljer att inte anmäla eller berätta om sina erfarenheter av rädsla för att bli misstrodda eller ifrågasatta och det är vanligt förekommande att de drabbade istället skuldbelägger sig själva. Det är även vanligt att kvinnan inte tolkar övergreppet som ett brott då förövaren är en man som hon i vanliga fall har en sexuell relation till. Trots en tydlig sexualbrottslagstiftning så omtolkas dessa brott många gånger som en gråzon av rättsväsendet, omgivningen och av kvinnorna själva.

 

Påverkan på samhället
En isolerad erfarenhet av ett övergrepp riskerar dock att sätta långvariga spår i kvinnans egna sexualitet. Då nästan varannan kvinna i Sverige efter sin 15-årsdag uppges ha utsatts för våld av någon man och 56 procent har erfarenheter av sexuella trakasserier utgör det sexuella våldet i viss utsträckning en kollektiv kvinnlig erfarenhet. Denna samlade erfarenheten av sexuella övergrepp kan därmed antas påverka samhället och hur vi ser på kvinnor och män, makt och sex.

På ett globalt plan utsätts en femtedel av alla världens kvinnor för våldtäkt eller våldtäktsförsök under sin livstid.

 

Sexuellt våld används även som ett utbrett vapen mot kvinnor i krig. Detta har särskilt uppmärksammats i bland annat DR Kongo och under kriget på Balkan, då kvinnor systematiskt utsattes för våldtäkter och sexuell tortyr som ett led i att förödmjuka fienden, sprida HIV eller som del i en "etnisk rensning". Sexuellt våld mot kvinnor kan därmed ses som ett medel som upprätthåller mäns kollektiva makt över kvinnor.