Informationen OM VÅLD är hämtad från SKR

Barn som upplever våld

Johnér Bildbyrå AB har sponsrat Somaya med bilden. (Personen på bilden har inte med innehållet att göra.) Johnér Bildbyrå AB har sponsrat Somaya med bilden. (Personen på bilden har inte med innehållet att göra.)

Vart tionde barn är med om att mamman misshandlas av sin partner, ofta barnets pappa. Det innebär cirka 200 000 barn i Sverige. Varje år bor runt tusen barn på någon av SKR:s kvinnojourer. Dessa barn har tillsammans med sin mamma flytt från en våldsam partner och pappa.

 

Barnen är inte enbart vittne till våldet – de upplever våldet själva. Hemmet, som är den plats som bör erbjuda trygghet, blir till en plats där vad som helst kan hända. Våldet kan leda till att barnet hindras i sin psykiska utveckling och får trauman som behöver långsiktigt stöd och behandling.

 

Våld föder våld. Hot och kränkningar riskerar att normaliseras och följa med upp i vuxen ålder. Killar som blir "stökiga problembarn" och lär sig att lösa konflikter med våld. Tjejer som skadar sig själva och i vuxen ålder söker sig till destruktiva relationer.

 

Allt eftersom ökar vår kunskap kring hur barn påverkas av att uppleva våld mot närstående och därmed ökar också insikten om att vuxna måste ta dessa barns reaktioner, känslor och tankar på allvar. Många barn tar på sig ett stort ansvar för det som sker, och mår dåligt av att inte kunna stoppa våldet.

 

En bristande tillit till vuxenvärlden är inte ovanlig, liksom låg självkänsla och en bristande tilltro till sin egen förmåga. Många barn går omkring med en ständig oro för att mamma inte ska orka mer eller att hon ska vara död när de kommer hem från skolan.

 

Oro och anspänning kan leda till utagerande beteende som att vara lättirriterad och aggressiv. Många lär sig lösa konflikter med våld. Andra barn blir väldigt ansvarstagande och duktiga. Det kan ha ett behov av att ha kontroll över sin tillvaro och andra personer, eller motsatsen - vara anpassligt och låta andra bestämma.

 

Relationssvårigheter kan göra att barnet har svårt att leka med andra barn. Vanliga symptom är sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och psykosomatiska besvär. Barnet kan lida av PTSD, något som ibland felaktigt diagnostiseras som ADHD.

 

Barn som lever med en mamma som blir misshandlad blir i högre grad själva utsatta för fysiskt våld. Detta kan ske när de försöker förhindra våld mot mamman, men våldet kan också vara direkt riktat mot barnen. Barnen löper också ökad risk att utsättas för sexuella övergrepp.

 

Enligt en undersökning* som gjordes vid ett skyddat boende i Göteborg bland barn som upplevt våld mot en förälder hade:

  • 95 % vid mist ett tillfälle befunnit sig i hemmet när mamman misshandlades.
  • 77 % vid minst ett tillfälle varit i samma rum när mamman misshandlades.
  • 45 % vid minst ett tillfälle varit i kontakt med en eller båda föräldrama när den ena misshandlades.

För 8 av 10 barn hade våldet pågått hela barnets liv (ända sedan graviditeten).

 

*Källa: Peter Rösare, Ersta diakoni

SKR:s barnperspektiv

SKR:s barnperspektiv innebär att vi ser de barn som följer med sin mamma till kvinnojouren som egna individer med egna behov, önskemål och upplevelser av våldet. När en mamma söker hjälp hos socialtjänsten eller kvinnojouren för att hon är utsatt för våld behöver barnet särskilt stöd i form av stödsamtal och andra insatser. Barnet får inte ses som ett bihang till mamman.

 

Många av SKR:s kvinnojourer har möjlighet att ta emot medföljande barn på stödboendet. Några av jourerna har också särskild verksamhet, såsom samtalsgrupper och enskilda stödsamtal, riktade till barnen.

 

Att bo på kvinnojour är en fristad från våldet, men långt ifrån en ideal situation för ett barn. Under vistelsen på kvinnojouren är det av största vikt att kommunen gör en plan så att barnets liv kan fortsätta som vanligt så långt det är möjligt. Kommunen ansvarar för att barnet kan fortsätta att gå i förskolan eller skolan och träffa andra barn och att mamman och barnet får hjälp till ett permanent efter vistelsen på jouren.

 

Både SKR som förbund, och de flesta av de enskilda jourerna har en strävan att utveckla verksamheten för de medföljande barnen.

 

Barn som upplever våld
Att "bevittna" våld antyder att barnen passivt skulle se på när mamman blir slagen. Så är ofta inte fallet. Många barn tar på sig ett stort ansvar för våldet som mamman utsätts för och mår dåligt av att inte kunna stoppa det. Upplevelserna kan ge trauman som kräver långsiktigt stöd och behandling.

 

Barn utvecklar ofta strategier för att hantera våldet och att vara passiv är då en strategi i sig. SKR väljer att tal om dessa barn som "barn som upplever våld". Vi tar det psykiska våld som barnen utsätts för på stort allvar och vi ser barnen som aktiva subjekt i en familj där våld förekommer.

 

Barn är alla under 18 år
För SKR är det viktigt att klargöra att alla under 18 år betraktas som barn. Det innebär att alla barn till misshandlade mammor är välkomna till våra jourer, oavsett om de är flickor eller pojkar.

 

Barn som brottsoffer
I socialtjänstlagen (kap 5 § 11) står det uttryckt att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är brottsoffer. Dessutom har staten har ett speciellt ersättningsansvar för barn som bevittnat allvarliga brott mot en närstående, trots att barnet inte kan få skadestånd från förövaren. Barnet får då så kallad brottskadeersättning. SKR menar att det inte räcker med att betrakta barnen som brottsoffer, de har själva blivit utsatta för ett brott och bör därför kunna vara målsägare i en process mot förövaren.

 

SKR, BOJ och HOPP:s krav 2010
2009 gick SKR samman med BOJ och HOPP i frågan om utsatta barns rättigheter och överlämnade fem yrkanden till socialminister Göran Hägglund. Dessa uppdaterades 2010 till:

  • Inrätta en barnbalk grundad på FN:s barnkonvention och Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter
  • Gör det straffbart att misshandla inför barn
  • Inrätta ett nationellt Riksbarnscentrum
  • Inrätta Barnahus i hela landet
  • Förstärk rättsväsendet med sakkunniga på barn

SKR är medlemmar i Nätverket för Barnkonventionen och vi arbetar opinionsbildande med att göra FN:s Barnkonvention till svensk lag.