Informationen OM VÅLD är hämtad från Unizon

Övrig information

Stalking (olaga förföljelse)

En gärning bedöms som stalkning när:någon förföljer en person genom några av följande brottsliga gärningar

  • misshandel eller försök till misshandel
  • olaga tvång
  • olaga hothemfridsbrott
  • ofredande
  • sexuellt ofredande
  • skadegörelse eller försök till skadegörelse
  • åverkanöverträdelse av kontaktförbud

och var och en av gärningarna har utgjort ett led i en upprepad kräkning av personens integritet.

 

Straffskala
Det maximala straffet för stalkning är fängelse i högst fyra år

 

Preskriptionstider
De enskilda brottens preskriptionstid avgör om de kan beaktas när domstolen ska döma någon för stalkning.

 

Skadestånd

När man har blivit utsatt för brott har man rätt till skadestånd för

  • Kränkning
  • Sveda och värk (psykisk och fysiskt lidande av övergående natur)
  • Lyte och men (till exempel ärr)
  • Inkomstbortfall
  • Sjukvårdskostnader, medicin, taxi till sjukhus etc
  • Framtida kostnader för psykologsamtal med mera

Skadeståndstalan drivs av målsägandebiträdet i brottmålsrättegångar. Skadestånden i Sverige är mycket låg och bedöms från fall till fall. På Brottsoffermyndighetens hemsida finns en referatsamling där man kan se hur stort (litet) skadestånd man kan få när man har utsatts för brott.

 

Skyddade personuppgifter

Om man vill ha skyddade personuppgifter ska man göra en ansökan till skatteverket.

Det finns olika typer av skyddade personuppgifter:

 

  • Sekretessmarkering innebär att adressuppgifterna inte får lämnas ut av myndigheter (observera att olika myndigheter har olika regler för utlämnade av uppgifter).
  • Kvarskrivning innebär att man förblir folkbokförd på sin gamla adress.
  • Fingerade personuppgifter innebär att man får nytt namn och personnummer. Det är viktigt att komma ihåg att göra ansökan innan man flyttar till ny adress för annars kommer ju den nya adressen in i systemen och då kan den inte tas bort.

 

Skyddade personuppgifter kan vara ett sätt att skydda sig, men det är absolut ingen garanti för att man inte ska bli hittad av någon som man inte vill ska hitta en. Skyddade personuppgifter gör det i alla fall svårare att bli hittas av den som letar efter en.

 

Det är mycket påfrestande att leva med skyddade personuppgifter. Livet blir påtagligt begränsat och man måste alltid vara mycket försiktig med att lämna ut sina adressuppgifter och telefonnummer.

Kontaktförbud

Lagen om kontaktförbud ersatte i oktober 2011 lagen om besöksförbud. De besöksförbud som meddelats enligt besöksförbudslagen och som fortfarande är gällande ska nu betraktas som kontaktförbud.

 

Om det pga särskilda omständigheter finns risk för att någon ska begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera någon annan kan åklagaren besluta om kontaktförbud. Kontaktförbudet innebär att personen inte får besöka eller på annat sätt kontakta eller följa efter den person som kontaktförbudet avser att skydda.

 

När åklagaren beslutar om kontaktförbud ska det särskilt beaktas om personen mot vilken förbudet ska gälla tidigare har begått brott mot någons liv, hälsa eller frid (alltså även brott mot någon annan än den personen som ska skyddas ska beaktas).

 

Kontaktförbud att vistas i den gemensamma bostaden
I en del fall kan kontaktförbudet utvidgas så att personen som får kontaktförbud inte får vistas i den gemensamma bostaden om det finns påtaglig risk för att han/hon kommer att begå brott mot den sammanboendes liv, hälsa, frihet eller frid. Den som kontaktförbudet gäller måste dock få, i rimlig utsträckning, tillgång till sina personliga tillhörigheter.

 

Om det kan förutsättas att ett kontaktförbud kommer att meddelas någon är den personen skyldig att på tillsägelse av en polisman följa med till förhör. Ett sådant förhör får inte vara längre än sex timmar.

 

Utvidgat kontaktförbud
Om det kan antas att ett "vanligt" kontaktförbud inte är tillräckligt kan åklagaren besluta om ett utvidgat kontaktförbud som kan gälla ett eller flera områden där den som kontaktförbudet ska skydda brukar uppehålla sig t ex i närheten av dennes bostad, arbetsplats eller annat ställe.

 

Särskilt utvidgat kontaktförbud
Den som har överträtt ett utvidgat kontaktförbud kan meddelas särskilt utvidgat kontaktförbud och får då förbud att uppehålla sig inom ett större område än det som gäller vid utvidgat kontaktförbud.

 

Ett särskilt utvidgat kontaktförbud ska förenas med elektronisk övervakning sk fotboja. Den som får en fotboja är skyldig att medverka till att den elektroniska övervakningen kommer till stånd och kan fortgå t ex genom att ladda batterierna. Endast i undantagsfall ska ett särskilt utvidgat kontaktförbud inte förenas med fotboja och det gäller t ex sådana situationer då personen är hemlös och inte kan ladda batterierna eller då personen är sjuk på något sätt.

 

Hur länge gäller ett kontaktförbud?
Ett kontaktförbud ska gälla för viss tid och kan förlängas med högst ett år i taget.

 

Kontaktförbud avseende den gemensamma bostaden får meddelas med högst två veckor i taget och sammanlagt för högst två månader.

 

Särskilt utvidgat kontaktförbud med villkor om fotboja får meddelas med högst tre månader i taget och sammanlagt för högst sex månader.

 

Om personen som kontaktförbudet avser att skydda vill att kontaktförbudet ska bli förlängt bör hon/han ta kontakt med åklagaren i god tid innan kontaktförbudstiden går ut så att åklagaren kan hinna pröva frågan igen och besluta om förlängt kontaktförbud.

 

När ska man ansöka om kontaktförbud?
Redan vid första polisförhöret kan den som vill att någon ska få kontaktförbud säga det till polisen. Polisen kan då hjälpa till att kontakta åklagaren.

 

Överträdelse av kontaktförbud
Den som överträder ett kontaktförbud ska dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Ringa fall av överträdelser och sådana överträdelser som med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogade (t ex när en pappa som har umgänge med barnet måste kontakta mamman för att barnet insjuknat) är inte straffbara.

 

LVU

Med LVU menas Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Enligt socialtjänstlagen ska insatser för barn och ungdom göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare. Lagen föreskriver att insatsen ska göras med respekt för den unges människovärde och integritet.

 

I första hand ska socialtjänsten försöka komma överens med vårdnadshavaren/na och även den unge, om denne har fyllt 15 år, om hur den unge ska ges behövlig vård.

 

Om vårdnadshavaren/na och/eller den unge inte samtycker till den vård som socialtjänsten anser behövlig ska den som är under 18 år omhändertas för vård om det:

 

1. finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas på grund av

  • fysisk misshandel
  • psykisk misshandel
  • otillbörligt utnyttjade
  • brister i omsorgen
  • något annat förhållande i hemmet

2. om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas

genom

  • missbruk av beroendeframkallande medel
  • brottslig verksamhet
  • något annat socialt nedbrytande beteende (detta gäller även för dem som har fyllt 18 år men ännu inte 20 år)

Dödfall

Om man är gift och ens make dör ärver man allt efter maken/an med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man i princip får göra vad man vill med tillångarna, förutom att testamentera bort dem eller ge oskäligt stora gåvor till egna arvingar. När den maken/an som ärvt tillångarna med fri förfoganderätt avlider ska tillångarna som härrör från den först avlidna ärvas av de gemensamma barnen eller om sådana inte finns av den först avlidnas föräldrar, syskon etc enligt den legala arvsordningen.

 

Det finns dock ett vikigt undantag till det ovan sagda: om den först avlidna har så kallade särkullbarn från tidigare relation, har det/de barnet/n rätt att få ut sin laglott med en gång och behöver således inte vänta på den efterlevande maka/es bortgång.

 

Om man är sambor och den ena sambon dör ärver den efterlevande sambon inte något alls. Den efterlevande sambon har dock rätt att vid fördelning av samboegendomen (gemensam bostad och behag) alltid få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder, i den mån det räcker, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (för år 2011 uppgår prisbasbeloppet till 42 800 kr).

 

Det är viktigt att se till att man har skrivit testamenten och avtal mm så att man inte står på bar backe när ens partner avlider.

Uppehållstillstånd pga anknytning

Den som kommer till Sverige på grund av familjeanknytning (till exempel ett förhållande) kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Efter 2 år kan man beviljas ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd eller ett permanent uppehållstillstånd om relationen består.

 

Det är inte ovanligt att någon som lever i ett dåligt förhållande "står ut" i sitt äktenskap/samboförhållande under två år och därefter lämnar sin partner i tron om att han/hon ska få uppehållstillstånd för att de har bott ihop i två år. En sådan strategi är inte alls att rekommendera.

Det bästa är att, när förhållandet har varat i två år, vända sig till Migrationsverket och begära permanent uppehållstillstånd, vänta tills man får det och därefter lämna förhållandet.

 

Om det finns särskilda skäl, får permanent uppehållstillstånd (PUT) ges före tvåårsperiodens slut om

  • kvinnan har särskild anknytning till Sverige
  • förhållandet har upphört främst på grund av att hon eller hennes barn, utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid
  • andra starka skäl talar för att hon ska ges fortsatt uppehållstillstånd.

 

Det är många som måste lämna sina äktenskap/samboförhållanden för att det förekommer våld, hot och andra kränkningar. Ofta tar de sin tillflykt till kvinnojourer.

 

I sådana fall finns det, som framkommer ovan, möjlighet att få stanna även om förhållandet inte varat i två år. Kvinnan måste dock kunna bevisa att det förekommit våld, hot, kränkningar m.m. Det händer tyvärr ofta att hon inte får stanna i Sverige därför att hon inte har tillräckliga bevis.

 

Det händer också ofta att maken eller sambon begär skilsmässa eller vill separera innan två år har förflutit. Kvinnan hävdar då ofta att det förekommit våld, hot eller kränkningar och kan ibland även bevisa att så har skett. Detta räcker dock inte för att få uppehållstillstånd eftersom förhållandet inte upphörde p.g.a. våldet, hoten, kränkningarna utan p.g.a.att den andra parten ville att förhållandet skulle upphöra.

 

Det är inte helt ovanligt att vissa personer sätter detta i system och gifter sig, tar hit sin hustru, behandlar henne illa och slänger ut henne innan tvåårsgränsen är uppnådd, vilket innebär att kvinnan måste återvända till hemlandet, och mannen kan hämta hit en ny hustru och göra likadant med henne.