Somayas historia

Systerjouren Somaya är idag en av landets största kvinno- och tjejjourer och var den första kvinno- och tjejjouren i Norden som har både köns- och etnicitetsperspektiv.

En kvinna med egna erfarenheter av våld i nära relation upptäckte när hon själv bodde på en kvinnojour att hon bemöttes med fördomar eftersom hon var muslim. Detta sammantaget med den senare erfarenheten av att själv hjälpa andra kvinnor att fly och gömma sig medförde att hon 1998 tillsammans med andra kvinnor som även dem gömt kvinnor som flytt i sina hem startade en kvinnojour med inriktning på muslimska kvinnor. Man såg att kvinnor som sökte skydd i många fall varit isolerade och hade låg kunskap om samhällets möjligheter att hjälpa dem, dessutom hade de många gånger erfarenheter av att inte få stöd i sitt eget nätverk. Man såg även brister i samhällets bemötande av våldsutsatta kvinnor.

I dag är Systerjouren Somaya öppen för alla kvinnor oavsett religion, etnicitet och bakgrund. Vi tror att vi, genom att vara en del i systerskapet kan arbeta mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld.

1998
Under flera år har kvinnor från sina hem skyddat och hjälpt misshandlade kvinnor. Man beslöt att bilda en förening den 15 februari.

1999
Systerjouren Somaya blev medlem i Sveriges Kvinnojourers Riksförbund.

2000
Systerjouren Somayas första jourlägenhet invigs med plats för två kvinnor.
Tjejjouren Somaya öppnar en egen jourtelefon.

2002
Somayas andra jourlägenhet öppnar upp. Nu kan man skydda fem kvinnor med upp till tio barn.

2005
Styrka - Boende för tjejer utsatta för hedersrelaterat våld öppnar upp med plats för tre tjejer. Systerjouren Somaya flyttar kontoret till en separat besöksmottagning.

2006
Fler än 600 samtal kommer från kvinnor utsatta för våld.

2007
Fler än 100 kvinnor har blivit skyddade i något av Systerjouren Somayas boende.

2008
Systerjouren Somaya firar tioårsjubileum med 200 deltagare.
Systerjouren Somaya blir tilldelad Anna Lindhs minnesfonds pris. I motiveringen står bland annat: ”När språkförbistring och majoritetssamhällets fördomar komplicerar en redan svår situation bemöter de kvinnor och tjejer på deras egna villkor.”