Nordens största jour för kvinnor med utländsk bakgrund - kvinnojouren Somaya - förordar en särskild brottsrubricering för hedersbrott. Jouren anser att regeringsuppdraget som riktat in sig på en hårdare lagstiftning för tvångsäktenskap och barnäktenskap är för smalt.

Susanne Namaani, verksamhetsledare på kvinnojouren Somaya, tycker att debatten kring hedersproblematik har blivit mer nyanserad men fortfarande finns, enligt henne, många förutfattade meningar.

- En vanlig bild av hedersförtryck är en ung kvinna som inte får vara tillsammans med en svensk kille, men hedersförtrycket kan se ut på så många olika sätt, framhåller Susanne Namaani, verksamhetsledare. Hon hänvisar till nationell kartläggning om skyddat boende för hedersvåldsutsatta personer. De flesta kvinnorna i den undersökningen var myndiga och hade barn.

Läs mer i Kyrkans Tidning...

Imorgon är det 10 år sedan Fadime Sahindal sköts till döds av sin far, något som uppmärksammas på flera håll i landet, bland annat i Stockholm. Mordet var ett så kallat hedersmord och sedan dess har Fadime blivit en viktig person för de som jobbar med hedersrelaterad våld, det säger Susanna Namaani verksamhetsledare på Systerjouren Somaya.

Jag har svårt att beskriva hur mycket hon har betytt.

– För det första så har det ju betytt att vi faktiskt pratar om det utifrån att det är en särskild form av våld. Men för oss som arbetar inom det här fältet har det också blivit en pekpinne - det ska aldrig få gå så långt. Sedan har det betytt oerhört mycket för de unga kvinnor som ser henne som en person dom inte vill sluta som. Man vill inte sluta som mördad i hederns namn vilket innebär att man faktiskt tar ett kliv ut ifrån våldet och den situation man är i. Jag har svårt att beskriva hur mycket hon har betytt faktiskt, säger Susanna Namaani.

Läs mer SR.se

Särskilda lagar behövs mot hedersbrott, anser experter som arbetar med problemet. Tio år har gått sedan Fadime Sahindal mördades av sin far. Fortfarande bedöms tiotusentals unga leva under hedersförtryck.

Den 21 januari 2002 sköts Fadime Sahindal till döds av sin far i Uppsala. Än i dag får många unga kvinnor sin frihet beskuren av den egna familjen och släkten. Det handlar om alltifrån strikta klädregler och förbud att träffa kompisar till hot, kränkningar och misshandel.

Åklagare, advokater och experter som arbetar med offer efterlyser nu en hårdare lagstiftning.

– Lagstiftningen är inte i takt med tiden. Vid hedersbrott är det inte bara en partner som står för våldet, det är ett helt kollektiv, säger Susanne Namaani på kvinnojouren Somaya.

Läs mer Dn.se >>

Susanne Namaani på systerjouren Somaya, som är specialiserad på hedersrelaterat våld och förtryck, menar att det är stor skillnad på debatten 2002 och i dag.
-Förutom att regeringen har gjort olika insatser under de här åren så pratar vi på ett mer nyanserat sätt än vad vi gjorde för tio år sedan. Vi vet att det drabbar män och kvinnor, unga och gamla samt att det är religionslöst, säger Namaani till SVT.

Läs mer på SVT.se

Susanne Namaani är verksamhetsledare på systerjouren Somaya i Stockholm, en kvinnojour specialiserad på hedersrelaterat våld och förtryck.
- När vi gick igenom vår logg och kollade på de personer som har bott hos oss kunde vi se att hot (uppmaningar från släkt och familj att ta sitt liv, ofta mammorna) hade uttalats i 90% fallen.
- Vi vill att man ska se över lagstiftningen och stärka den på så sätt att man också kan prata om hedersrelaterat våld. Inte bara våld mellan två parter, för det är det inte i hedersrelaterat våld, säger Susanne.

Läs mer SR.se