Det är med sorg, ilska och beslusamhet vi läser om den unga kvinna som sökt hjälp för hedersvåld och som blev mördad av sin egen 16 åriga bror måndagen den 23 april.

Sorg, det är ytterligare en person som fått offra sitt liv för att kollektivet, ofta den egna familjen, inte accepterar hennes val i livet. Att inte få leva med en person man själv valt. Att få leva med hot och kränkningar. Att inte få ha framtidsdrömmar. Vi möter de här tjejerna varje dag, och varje gång hoppas vi att hon inte ska bli ytterligare ett offer i hederns namn.

Ilska över politikers ovilja och rädsla att tydligt och klart visa hur detta bryter mot vårt samhälles lagar och normer. Vi har ingenting som heter "hedersbrott" i juridisk mening. Och kan vi inte benämna det så kan man ju inte heller räkna de som faller offer. Och kan man inte räkna dem -ja då syns de inte.

Beslutsamheten ligger i att vi ska fortsätta att berätta om dessa personers situation och verka för att det blir en långsiktighet i det stöd som utsatta personer erbjuds. Vi är även fast beslutna om att en lagändring måste ske, för kan vi benämna något som "hedersbrott" -ja då finns det. Och då kan vi räkna dem som drabbas - och inte förrän då kan lova att det inte ska ske igen.  Läs mera 

Verksamhetsledaren gästar Robban Ascbergs radioprogram här

Verksamhetsledaren Susanne Namaani gästar Radio 1 och svarar på lysnarnas frågor i direktsändning.

 Juryns motivering: "En bubbla av isolering omsluter den som är begränsad i sin identitet. Den som är misshandlad och hårt hållen, den som saknar yttre kontaktnät och den som inte behärskar språket, i ett land där hedersrelaterat våld ofta är för tabubelagt för att nämna. Det finns de som kämpar för att slå hål på den bubblan av isolering, som i sant systerskap erbjuder skydd, stöd och hjälp. Årets Wendela är en hjälteförening som skapar en väg ut."

Med anledning av grova felaktigheter i programmet "Veckans brott" 120131

Sverige och hedersrelaterat brott
Begreppet hedersrelaterat kom att användas i debatten efter mordet på Fadime Sahindal den 21 januari 2002.
Regeringen har därefter delat ut hundratals miljoner kronor i utbildning och uppbyggnad av insatser mot hedersrelaterat våld i snart 10 år. Insatserna har innefattat information, utbildning, förebyggande arbete och utvecklande av skyddade boenden mot hedersrelaterat våld.
Vi inom den idéburna rörelsen har den absolut största och mest gedigna kunskap om de som utövar hedersrelaterat förtryck, vi möter dessa personer varje dag i våra respektive verksamheter. Vi har även störst och mest gedigna kunskap om personer som utsatts för detta våld och behöver skydd, varje dag möter vi även dessa personer i våra respektive verksamheter. Det är alltså vi som har direktkontakt med både offer och förövare och vi är också nöjda med att kunskapen om hedersrelaterat våld stegvis under åren byggts upp från ett svart-vitt perspektiv till att idag omfatta generell kunskap om både offer och förövare för kollektivistiskt våld och förtryck.
Vi vet idag att offer liksom förövare har olika bakgrund och från alla världsdelar, vi vet att offer är både killar och tjejer och unga och gamla och vi vet att de har olika, eller ingen religiös tillhörighet. Vi vet också att etnicitet inte har med hedersrelaterat brott att göra.

Lagstiftningen
Ett av dem största problemen bakom att det sker fortfarande hedersrelaterade brott runt om i världen är på grund av många stater har en förmildrande lagstiftningen gällande hedersrelaterat brott. När det är en avsaknad av en välfungerande rättsstat blir det familjen som är kärnan i samhället. Många feminister och aktörer i till exempel i länder i mellanöstern och runt om medelhavet har kämpat länge för en lagändring, få har lyckats, men mycket är kvar. Ett exempel är en lagändring från Norra Irak/Kurdistan från augusti 2002 som avskaffade strafflättnader för hedersmord. Fram till dess hade den irakiska strafflagen No.111 från 1969 tillämpats.

Kvällens program
Det är med bestörtning vi den 2012-01-31 följer ett program fyllt av felaktiga uppgifter, rasistiska påhopp och avsaknad av fakta. Vi tycker att det är mycket tråkigt att redaktionen missat följa utvecklingen kring frågan i Sverige, men också runt om i världen. Det är också oerhört tråkigt att man använder sig av termer som "kurdmord" och nästan beskyller kurder och muslimer för de hedersmord som skett i Sverige. På grund av sådana felaktigheter i media och i Ert program från tisdagen den 2012-01-31 bekräftar ni fördomarna som finns ute i samhället om kurder och muslimer. Och med det blir arbetet mot hedersrelaterat brott ännu svårare.

Vi från Systerjouren Somaya, Elektra och Shanazi Hjältar vill att redaktionen tar sitt ansvar och rättar den felaktiga informationen från programmet den 2012-01-31. Vi tycker att media har en stark roll i arbetet med hedersrelaterat, och det är viktigt att informationen ska vara rätt och innehåller faktamässig kunskap.

Vi erbjuder även av vår expertis för öka ert kunnande om denna komplexa problematik.
Ni är varmt välkomna att kontakta oss!

Med Bästa Hälsningar

Susanne Namaani               Hoshi Kafashi                     Farman Sediq
Verksamhetsledare            Projektledare                    Utbildningsansvarig
Systerjouren Somaya          Shanazi hjältar                   Elektra

Imorgon är det 10 år sedan Fadime Sahindal sköts till döds av sin far, något som uppmärksammas på flera håll i landet, bland annat i Stockholm. Mordet var ett så kallat hedersmord och sedan dess har Fadime blivit en viktig person för de som jobbar med hedersrelaterad våld, det säger Susanna Namaani verksamhetsledare på Systerjouren Somaya.

Jag har svårt att beskriva hur mycket hon har betytt.

– För det första så har det ju betytt att vi faktiskt pratar om det utifrån att det är en särskild form av våld. Men för oss som arbetar inom det här fältet har det också blivit en pekpinne - det ska aldrig få gå så långt. Sedan har det betytt oerhört mycket för de unga kvinnor som ser henne som en person dom inte vill sluta som. Man vill inte sluta som mördad i hederns namn vilket innebär att man faktiskt tar ett kliv ut ifrån våldet och den situation man är i. Jag har svårt att beskriva hur mycket hon har betytt faktiskt, säger Susanna Namaani.

Läs mer SR.se

Särskilda lagar behövs mot hedersbrott, anser experter som arbetar med problemet. Tio år har gått sedan Fadime Sahindal mördades av sin far. Fortfarande bedöms tiotusentals unga leva under hedersförtryck.

Den 21 januari 2002 sköts Fadime Sahindal till döds av sin far i Uppsala. Än i dag får många unga kvinnor sin frihet beskuren av den egna familjen och släkten. Det handlar om alltifrån strikta klädregler och förbud att träffa kompisar till hot, kränkningar och misshandel.

Åklagare, advokater och experter som arbetar med offer efterlyser nu en hårdare lagstiftning.

– Lagstiftningen är inte i takt med tiden. Vid hedersbrott är det inte bara en partner som står för våldet, det är ett helt kollektiv, säger Susanne Namaani på kvinnojouren Somaya.

Läs mer Dn.se >>

Susanne Namaani på systerjouren Somaya, som är specialiserad på hedersrelaterat våld och förtryck, menar att det är stor skillnad på debatten 2002 och i dag.
-Förutom att regeringen har gjort olika insatser under de här åren så pratar vi på ett mer nyanserat sätt än vad vi gjorde för tio år sedan. Vi vet att det drabbar män och kvinnor, unga och gamla samt att det är religionslöst, säger Namaani till SVT.

Läs mer på SVT.se